För det mesta kan vi lita på prästerna!

I Släkthistoriskt Forum nr 3 2001 ställde Bengt Fredricsson frågan om vi kan lite på våra källor – prästerna? Han är inne på rätt spår, nämligen att prästerna ibland skrev fel i födelseboken. Självklart blev det fel ibland, frågan är egentligen hur ofta?

Jag har det senaste året arbetat på ett annat sätt än jag gjort tidigare. Förut har jag mest forskat på min egen släkt. Nu har jag studerat Lungsund socken i Värmland som helhet – och fått en helt annan bild av hur pålitliga källorna är. Utgår man från Lungsund under perioden 1689 – 1757, har jag konstaterat via andra källor att prästen angivit fel person som far eller mor ca 60 gånger. Ibland är det små fel, men ibland är det helt på tok. Totalt sett döptes 2850 barn under den här perioden, så andelen fel uppgår till ca 2 % av de registrerade dopen. Är denna siffra relevant för hela landet, blir det många dop med felaktiga uppgifter. När det gäller vigselboken och begravningsboken är andelen felregistreringarna ca 0,5 %. Förmodligen finns fler fel som jag ännu inte upptäckt.

Den känsla jag får av de olika felaktigheterna är att det rör sig om slarvfel. Ofta skrevs prästen ett namn som var snarlikt eller så att man och hustru felaktigt fick samma patronymikon, t.ex. Svensson / Svensdotter. Vem vet, kanske prästen på sin ålders höst hörde lite illa?

En lika stark känsla av tydlig linje, är att prästen var mindre noga med mödrarnas namn. I 67% av de felaktiga fallen var det moderns namn som var fel. Till detta faktum ska man också notera att ca 1000 poster saknar moderns namn helt och hållet. Samma tendens, att det inte är ”så noga” med mödrarna, finns även i Kvistbro socken i Närke – en annan socken jag studerat lite bättre.

Jag har även tittat lite på hur kvaliteten skiljer mellan födelseböckerna och husförhörslängderna. Helt klart är då att födelseböckerna är betydligt mer pålitliga än noteringarna i husförhörslängderna. Lungsunds husförhörslängder visar troligen lika ofta fel som rätt när det gäller de noterade personernas födelseår! Jag har inte gjort någon statistik på detta faktum, men några kontroller visar att man bör ta uppgifterna om födelseår i Lungsunds socken med en mycket stor nypa salt. En snabbkoll av sex slumpvis valda personer visar att fem av dem har fel födelseår i husförhörslängden, med en spännvidd på felen på 1 – 9 år! Födelseböckernas största fel är att ganska många av de födda (döpta) barnen saknas helt och hållet.

Slutsatsen är att man kan lita på uppgifterna i födelseböckerna (i Lungsund), men att man ändå måste vara observant på felaktigheter och att det saknas uppgifter. Perfekta är de inte. Detta gäller nog både i Värmland och Småland.

Stefan Björn, 22 september 2001, uppdaterad 18 maj 2003